Heldag på Aow Yai Beach (Long Beach)

Idag blev det en heldag på Longbeach. Min envisa unge ville gå dit tror att hon inte mår bra. Undrar vem hon ärvt det av!? Började med frulle på Chai Chai där hon tog in en shake innehållande allt mellan himmel och hav… hade aldrig fått i mig den. Promenaden vart tuff för henne i värmen. Skönt med en soft dag men det blev lite väl många timmar i solen. Blev ett skönt häng på ett ställe under promenaden längst stranden. Sköna uppblåsbara beanbags och god shake för mig medan dottern pinade i sig sodavatten. Blev en tidig middag och kväll för oss. Hade trevligt sällskap i form av tre hundar som tålmodigt väntade på vår rester under hela middagen.

Varit mycket tankar mellan läsning av bok och vila. Fattar ännu inte hur sju magiska veckor kunde förvandlas till ett helvete blandat med så mycket kyla och värme. Så sjukt hur X förstörde min julklapp den 30:e för att be om ursäkt för allt och säga att han skulle backa två veckor. Nyår började så fantastiskt bra. Visst han kom uppenbart påverkad men jag sa inte mer än kommentaren om mängden som var kvar i vinflaskan. Så mysig kväll och när vi lagade middag uttryckte jag att jag fattar inte ens att vi kan gräla och ser inte om vad. Efter tolvslaget var det igång efter att jag hade lagt en mening som var fel. Jag bad om förlåtelse direkt och argumenterade inte emot om något. Ändå var det igång och först vid sju så somnade vi efter att jag bett om ursäkt för ytterligare en sak jag inte gjort och vi hade makeup. Somnade i varandras armar men så fort vi vaknade var det igång.

Jag fick höra hur korkad och dum i huvudet jag var och svarade upp med att det var rätt elakt sagt. Då skulle det diskuteras att jag var elak som sa att han var elak och så fick jag be om ursäkt för det men ingen ursäkt från hans sida. När jag ber om ursäkt svarar han hundra procent mottaget men fortsätter utan ens en punkt att gå på om hur elak jag är utan att fatt det. ’Tänk om jag skulle säga allt jag tänkte som att du är fet och har fula tuttar’. Den tog för han hade innan som Beyonce sjunger ’ you showed your ass and I say the real you’ tryggat mig så i mina kroppskomplex. Frågade vad jag sagt för elakt men gick inget konkret utan det var allt, du vet väl själv, är du så korkad så du inte minns, jag vet inte för du har kollrat bort mig mm mm. Till slut kommer det ’du har sagt att jag har liten kuk och att du ska bli så jävla påsatt av polisen’ Jag tappar hakan fullständigt… en timma ligger jag och försöker reda ut det men ger upp och ber om förlåtelse även för det. Kvällen slutar med att jag för första gången sover över hos honom och nyårskaoset slutar med en trygg känsla och tre fina kvällar tills hans dotter är hemma igen och jag inte längre är välkommen hos honom.

Jag inte bara skriver av mig i läkprocessen utan läser mycket för att förstå. Först ville jag bara hjälpa och läka honom men smärtsamt inser jag att det högst troligt är mission impossible så jobbar nu istället med I’m possible som det stod på frullestället… kanske inte ordagrant men ni förstår…

En kommentar till ett inlägg om en bok It’s not even about a place to live. They need supply (a person) to attack(basically bully) They cannot be alone or they will go into a narcissistic collapse. Everything about them is sick.

They might 'fall in love' but they certainly don't love; they're incapable of loving anyone but themselves.