Publicerad: 08.05.2018
[av Franzi] Vi åt frukost en sista gång på Koh Phangan med utsikt över havet och checkade ut. Kort därefter kom en lastbil. På vägen till hamnen i Thong Sala stannade vi till vid några hotell och plockade upp fler resenärer. Framme vid hamnen fick vi vänta igen.
På en stor parkeringsplats direkt vid hamnen observerade vi sedan något extremt konstigt för oss: lokalbefolkningen hejade på några fåglar i burar. Fåglarna hängdes i burar i två rader. Lokalbefolkningen stod i två lag framför fågelburarna och hejade på djuren. Domaren stoppade tiden och blåste i sin visselpipa en gång i början och slutet. Ett lag var alltid nöjda vid slutsignalen, men vi är fortfarande inte helt säkra på varför de var nöjda. Det var lite roligt att se och passerade vår väntetid i hamnen.
När vår destination äntligen kallades gick vi till färjan. Några passagerare klev av, men många steg på igen. På vägen stannade sedan färjan i Koh Samui för att lossa och hämta passagerare. Färjefärden gick väldigt smidigt och efter nästan 4 timmar hade vi land under fötterna igen. Beroende på destination delades vi in i bussar och körde ytterligare 3 timmar med buss till tågstationen i Surat Thani, där vi fick vänta ytterligare 3 timmar på att vårt tåg skulle gå. Så vi satte oss på ett litet café precis vid tågstationen, drack och åt något och fortsatte att titta på vår serie.
Vi hade redan tittat på det bästa sättet att ta oss till vårt hotell och gick på jakt efter Skytrain, som vi inte kunde hitta. Vi var tvungna att ta reda på att det inte fanns något Skytrain, bara tunnelbanan - vi måste ha letat upp något fel eller läst fel. Vi körde 3 stationer med tunnelbanan och bytte sedan till Skytrain som vi även körde 2 stationer med. Hungriga tog vi oss till hotellet. På vägen stannade vi till på ett café för att äta något (150 Baht per person = 3,95 €). Samtidigt använder vi tillfället och gratis WiFi för att checka in vårt flyg tillbaka till Frankfurt. Stärkta tog vi oss till hotellet de sista 15 minuterna. Vi svängde in på gatan och det bjöds på kläder överallt, nästan som på en marknad. Lite överrumplade av detta fortsatte vi att gå, men ingången till hotellet var inte lätt att hitta. Han var mellan alla bås och det gick ner några steg. Sedan fick man ta hiss till 6:e våningen där receptionen låg.
Men mer om det i nästa blogg.
Tills dess,
Franzi och Jonas
PS Förlåt att bloggen (och nästa) är så sen, på något sätt har vi båda mycket att göra.