Sill

En dag som i en isländsk bilderbok börjar förmodligen med regn och lågt hängande moln. Så det blev en bilderboksstart idag. Jag tog på mig allt som bagaget gav mig och jackan tillät 😁 för det var fräscha +8°C utöver regnet. Det som är bra med det: jag har mindre bagage.

Väl förberedd kör jag iväg, tillbaka via vägen som utlovades igår. Detta har utvecklats till en något lerig sträcka på grund av luftfuktigheten. Vid första stoppet i Akureyri känner jag knappt igen Hildegard, hon var så smutsig. Som tur var var vi redan vid en större bensinmack som även har slangkvastar med fri vattenanslutning. Några förare städade redan sina fordon och jag gick med dem. Efter det var det torkad kolja i kiosken och säljaren rekommenderade smör till. Tja, jag provade det direkt och kan bara rekommendera det.

Vi fortsatte på 82:an längs kusten mot den norra spetsen av halvön Tröllaskagi. Jag fick också köra genom långa enfiliga tunnlar, vilket också var första gången för mig. I sådana tunnlar finns hållplatser ungefär var 500:e m för trafik som måste vika. Detta var mitt körfält i min färdriktning. Så jag stannade minst 10 gånger och lät mötande trafik passera. Det finns också många enfiliga broar på Island. Regeln här är att den som kommer först till bron har företräde.

Tunnlar, några molntäckta berg och massor av regndroppar senare kom jag in på väg 76 och sedan in på en plats som fick mig att vilja stanna. Det regnade inte heller. Jag hade kommit till Siglufjörður. Här fanns förr sillfiskets eldorado. Här blomstrade sillförädlingen under de första 70 åren av förra seklet! Och sjömanslivet! Herring Era Museum är värt ett besök; doften av fisk finns fortfarande kvar i de gamla salarna och livets svårigheter då är lätt att gissa.

Och vi går. Om och om igen använde jag hållplatser för att njuta av landskapet. På grund av vädret förblev vissa saker gömda, men detta har också sin charm. Jag är glad att jag åkte den långa sträckan längs kusten trots regnet. Så mycket naturskönhet!